Konserten går under rubriken Transatlantique och fördjupar sig i en repertoar som tillkommit i växelverkan och av inspiration från båda sidorna av Atlantiska oceanen.
Manuel de Fallas eklektiska tonspråk var en viktig vägvisare under början av 1900-talet och hans 7 canciones som senare omarbetades till en svit för instrumentalsolo med pianoackompanjemang har sitt ursprung i spansk folklore och texter om kärlek och längtan. De Falla bosatte sig i Argentina efter det spanska inbördeskriget. Impromptu i C-dur och Romansen i F-dur av Jean Sibelius tillkom strax efter mästartonsättarens första resa till Förenta Staterna år 1914. Antonín Dvo?áks Sonatin i g-moll, op. 100 är känd mest tack vare den andra, långsamma satsen som den legendariska violinisten Fritz Kreisler framförde under namnet Indian Lament. Sonatinens satser inspirerades av indianmelodier och negro spirituals i form av pentatoniska skalan och synkoperade rytmer. Den nostalgiska stämningen i Larghettot sägs beskriva tonsättarens längtan för hemlandet. Franska tonsättaren Darius Milhaud var en aktiv utövare av polytonalitet dvs. kombinering av flera tonarter på varann. I Saudades do Brasil längtar man till Rio - uttryckligen! I det avslutande numret - Adoration av Felix Borowski - presenteras tidig amerikanskt tonspråk.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelsen på vår webbplats. Våra egna, nödvändiga kakor garanterar att webbplatsen är effektiv och användarvänlig.
På webbplatsen använder vi inbäddningar med videor eller annat innehåll från sociala medier. Det innehållet kan ha kakor som identifierar användaren. Du kan se innehållet endast om du godkänner kakorna.
